Min farmor hade inte bara en utmärkt smak hon var dessutom en ordningsam kvinna. I hennes gömmor finns flera originalkartonger fyllda med vackra skatter. Det här är en av dem.
Om jag hade haft den där vintagebutiken skulle jag se till att alla kunder som köpte vackra balklänningar fick med sig klänningarna omsorgsfullt inlindade i silkespapper och varsamt nedlagda i praktiska kartonger med sig hem.
Fina farmor måste ha varit mycket glad när hon vandrade Kungsgatan ner med klänningskartongen i handen.
Inlindat i silkespappret ligger en himmelsblå skatt från Solblomman. Det fina är att jag och farmor verkar vara stöpta i samma form. 42:an sitter som en smäck även på mig! Tjohooo för det!
Åh vad jag önskar att jag kunde leka 1000 frågor med farmor. Hur kom det sig att hon fastnade för just den här klänningen? Vad kostade den? När använde hon den? Enligt pappa inhandlades klänningen troligen till en av hennes systrars bröllop under slutet av 40-talet.
Klänningen är hellång, tyget är styvt och skimrar i ljuset. Tyvärr är den galet skrynklig för tillfället men så har den ju också legat i sin kartong i drygt 60 år!
VILKEN SKATT!!!
Ja gamla klänningar kanske är den bästa sortens skatt 🙂
Jag instämmer, vilken skatt! Varför heter inte klädmärken saker som solblomman? om jag hade ett klädmärke skulle det heta något sådant!
Instämmer. Solblomman…ligger väldigt fint i munnen på något vis 🙂