Jag gillar regn och är väldigt förtjust i alla tillbehör som kommer med regn. Regnrockar, paraplyer, stövlar… Här hemma har jag en regnfavorit. En supersöt liten röd regncape från 60-talet.
Inte nog med att den är vackert röd och har en toppig liten luva, den har dessutom ett helt underbart blommigt foder.
Som så mycket annat är det finaste mamman som har fyndat. Regncapen är inhandlad på Erikshjälpen för cirka 30 kronor.
I mitten av 80-talet fanns det ett gristyg på Ikea. Där kunde man klippa ut och sy ihop en liten grisfamilj. Jag har själv inga minnen av dessa sötnosar men det hade min vän. Hon hittade dem på loppis och gav dem till lillen.
När vi kom hem upptäckte vi att det fanns en spene för mycket alternativt en gris för lite. Efter lite efterforskning visade det sig att det var godisgrisen som hade rymt. Jag tog då saken i egna händer och knåpade ihop en egen godisgris.
Här är hela familjen samlad. Det vill säga morsgrisen, polkagris, smutsgris, godisgris och gullgris. Tyckte minsann att de såg lite gladare ut efter det…
En traditionell kärnfamilj är absolut inget måste men jag kände att det ändå hade varit fint om morsgrisen hade fått lite avlastning. Fyra små ungar måste ju ändå kräva en hel del…Så då blidde det en mansgris också.
Han är ingen skönhet men har ett stort hjärta. Visst ser de allt lite kära ut!
Vissa tyger är så där fantastiska så att det nästan inte går att sätta saxen i dem. Jag har två loppisfyndade äpplegardinlängder från Wäfveribolaget. Länge, länge låg de i tygskåpet helt intakta. Men i våras tog jag ett djupt andetag och klippte till.
Det blidde en liten barnjacka. Jag använde mig av ett mönster från Stoff och stil. Trots att jag är helt grön på att sy så var det faktiskt inte särskilt svårt.
Nu är jag väldans sugen på att sy mer saker av tyget. En klänning hade inte varit helt fel…Äppletyget finns i en mängd färgställningar. Har varit nära att köpa både ett rött och gult på Tradera men sen tänker jag alltid att jag kanske har turen att springa på fler tyger av denna sort på loppis…