Tjohoo! Nu är det fredag! Det tycker jag vi firar med tårtkalas i det gröna.
Trevlig helg!
Kategori: Okategoriserade
Häromdagen när jag skulle köpa en present till en vän fick jag syn på ett par underbart söta skor i hyllan. Skorna var från 30-talet och i perfekt skick. De var som gjorda för mina fötter.
Där inne i den lilla butiken fick jag en riktig askungenupplevelse och kände att jag helt enkelt inte hade något annat val än att köpa dem.
Det är ju inte varje dag jag springer på ett par 80-åriga skor som sitter som gjutet. Efter att ha betalat 300 kronor blev de mina.
Har ni sett vilket fint tyg de står på? Hittade det nyligen på en loppis. Måste visserligen ta mig till en tipp och slänga madrassen som jag fick på köpet. Men fint är det!
Jag vet inte riktigt varför men jag har dille på långa halskedjor. De senaste tio åren har de varit ständiga följeslagare. Tycker de passar fint till fest så väl som till vardag. Just nu varvar jag mellan fyra olika kedjor.
Sjöjungfrun hittade mamma på loppis. Kvinnotecknet designade min vän Elina, kolibrin köpte min lillebror på loppis och Thomas Sabo halsbandet är en present från mamma och pappa.
För en vecka sedan köpte jag något nästan smärtsamt vackert. Två vykort med mörka fängslande motiv. Korten är från seklets början och föreställer två tavlor av von Fidus.
Von Fidus är ett pseudonym för Hugo Reinhold Karl Johann Höppener. Han var en av de första konstnärerna som gjorde reklam för sin konst med hjälp av vykort. Runt sekelskiftet var han en av Tysklands mest kända konstnärer och hans illustrationer publicerades bland annat i Jugend.
Trots att vykorten är vackra att titta på var det faktiskt baksidan som gjorde att jag köpte dem (trots att de var alldeles för dyra).
Med snirklig handstil stod denna text:
Kära mor!
Var i dag på Fidus konstutställning på skolan. Fick då se konstverk i postkarteform. Jag köpte därför 26 st sådana för att skicka dig ett i veckan. De äro mycket kända och du älskar ju konst. Kunde ej köpa fler./ Erik
Kortet var adresserat till Margit Brinck som befann sig på Sabbatsbergs sjukhusavdelning 9 B.
På Erikshjälpen fanns en pärm med ytterligare 25 kort. De var alla oskrivna…
Vad hände med Erik? Vad hände med hans mor? Varför skickade han bara ett kort?
Kanske att jag försöker ta reda på det en dag…
Jag älskar blommor men mina fingrar är inte särskilt gröna. Trots att jag följer alla föreskrifter (en blomma badade jag varje torsdag) slutar det oftast med bruna blad och torkade blommor (trots de punktliga baden lämnade blomman oss ganska snart). Men nu har jag ett litet tips att dela med mig av!
En dag gav vi blommorna en tesked näring och de blev superglada. Nu blommar det som aldrig förr på balkongen!
På förpackningen står det att gödningen är miljövänlig men efter att ha bevittnat det häpnadsväckande resultatet är jag lite tveksam. Måste nog ta och kolla upp det där lite närmare…
Blommorna har jag placerat i ett emaljerat tvättfat från Kockums. Inhandlat på loppis för en femma.
