Ibland kan jag bli trött på mig själv när jag går på loppis. Det beror oftast på två saker. För det första blir jag snål. Ibland avstår jag från att köpa saker för att de blir för ”dyra” sen när jag kommer hem ångrar jag mig och inser att de kanske var dyra i förhållande till allt annat på loppisen men de var absolut inte dyra!
Det andra som ibland händer när jag går på loppis är att jag blir vintagenörd fast i fel bemärkelse. Jag kanske får syn på en klänning som är jättefin men när jag tittar närmare på den upptäcker jag att den inte alls är gammal utan snarare ny. Då blir klänningen helt plötsligt inte lika fin längre och jag köper den inte!
Men för ett tag sedan lyckades jag mota bort båda dessa beteenden. Jag trodde först att den lilla jackan var från 60-talet. Det var den inte. Dessutom ville tjejen som sålde den ha 200 kronor för den (vilket i min loppisvärld är dyrt). Men peppar peppar. Jag köpte den. Och ångrar mig inte!